Stina

- Si vis Amari, Ama -

Aftonbladet idag

Publicerad 2012-08-16 23:10:55 i Allmänt

Chauffören vägrade att köra om Jordan, 2, skrek

Michael, Rebecka och ­deras två döttrar åkte med en SL-buss när deras tvååriga dotter Jordan, 2, blev ledsen och grät.

Då blev busschauffören vansinnig, började skrika på familjen – och vägrade köra vidare.

– Det var otroligt kränkande, säger Michael till Aftonbladet.

Det var den 3 augusti som familjen Goldschmidt satt på buss nummer 515 mellan Sundbyberg och Odenplan i centrala Stockholm då ­deras tvååriga dotter ­Jordan blev ledsen och började gråta där hon satt ­ i vagnen. Busschauffören blev då vansinnig på familjen.

”Få tyst på ungen”

– Han skrek: ”Få tyst på ungen” och ”Jag kör inte en meter till om ni inte får tyst på barnet”, berättar Michael­ Goldschmidt.

Föräldrarna ville inte ta upp Jordan ur vagnen eftersom det kändes osäkert att åka i den skakiga bussen med henne i famnen. Och nu började övriga passagerare på bussen backa upp familjen.

– Chauffören fortsatte att skrika och svära och sa att vi var dåliga föräldrar. I takt med att han höll på så blev vår dotter ännu mer ledsen. Folk runt omkring började då säga åt chauffören att han skulle fortsätta och att de inte alls stördes av ­Jordans gråt.

Kände sig hotad

Nu förklarade busschauffören att han kände sig ­hotad och vägrade köra ­vidare.

Sedan ringde han polisen.

– Det var helt absurt, vi förstod ingenting, säger Michael Goldschmidt.

När polisen dök upp fortsatte några andra passagerare att backa upp familjen. Polisen uppmanade i sin tur föräldrarna att anmäla ­händelsen till SL, vilket man gjorde samma dag. Men de fick inte fortsätta med samma buss utan tvingades gå av och vänta på nästa.

Utreder händelsen

Veronica Aasa, press­informatör på SL, säger till Aftonbladet att man är medveten om incidenten och att den just nu håller på att utredas.

Michael Goldschmidt ­säger att familjen inte ­kräver någon ersättning från SL.

– Det går inte att sätta­ ett pris på det som hände. Det var otroligt sårande. En ­ursäkt är väl det minsta man kan begära.

 

Vad säger man???

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Stina

Mitt namn är Stina och det är jag som skriver här. 2008 träffade jag den stora kärleken och flyttade upp till Umeå, men kommer ifrån västkusten. Idag är vi stolta föräldrar till vår älskade lilla son som kom till världen i maj 2012. I september 2012 flyttade vi söderut igen, inte hela vägen men en mycket bra bit på vägen. Jag skriver allmänt om vår vardag, lite om mitt liv som mamma och slänger självklart upp en hel del bilder.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela